Vad är en öronmussla

ÖNH > hörselorgan - anatomi samt undersökningar

Örats anatomi

Översiktlig öronanatomi

ljuduppfattning (fysiologi)

En utmärkt bio angående ljuduppfattning (6:42 min)

Örats indelning

• Ytteröra (fram mot trumhinnan)
• Mellanöra (mellan membran i örat samt ovala fönstret)
• Inneröra (hörselsnäckan, båggångarna)

Ytteröra (auris externa)

• Auricula (öronmusslan) - Byggs upp kring enstaka stomme från elastiskt brosk.

  detta tunna hudlagret innehåller talgkörtlar samt svettkörtlar

• [Yttre hörselgången – S-formad samt hos myndig ca 3,5 cm utdragen gång. Hos vuxna samt äldre ungar utgörs den yttre 1/3 från brosk samt den inre 2/3 från ben. vid broskdelen växer kalufs vilket kunna användas såsom en riktmärke. Den sektion likt utgörs från ben existerar många smärtkänsligt. ]Området existerar vagusinnerverat → kunna ge hostreflex.

  inom hörselgången finns apokrina talgkörtlar liksom utsöndrar talg (öronvax).



Mellanöra 

• Trumhinna (membrana tympani) - Normal membran i örat existerar tydlig liksom fryst vatten vid enstaka vattendrag samt rörlig. förmå annars artikel rodnad, indragen, hål inom, äpplejuicefärgad (vätska bakom), onormal rörelse. nära öronmikroskopi förmå nästa strukturer ses (se även foto nedan):
  • Hammarskaftet - Sitter vid bägge sidor vilket små kaninöron vinklade vidare samt existerar bleka.

    Man utgår ifrån hammarskaftet då man delar in trumhinnan inom fyra kvadranter: framför hammarskaftet ligger dem främre kvadranterna, på baksidan skaftet dem bakre.

  • Umbo – Försänkning inom mitten från trumhinnan
  • Pars tensa – Största delen från trumhinnan
  • Pars flaccida – Den fladdriga delen ovanför hammarskaftet. då man existerar långvarigt tät samt ej kunna tryckutjämna blir denna sektion liksom enstaka små kopp.

    denna plats kunna samlas hudceller samt avlagringar.

  • [Ljusreflexen – ständigt inom den nedre främre kvadranten. Ser man enstaka god ljusreflex existerar detta en ganska säkert indikator vid för att trumhinnan existerar frisk.]
  • Chorda tympani – Går på baksidan trumhinnans bakre övre kvadrant. inom denna kvadrant får rör ej anläggas.
• Hörselbenen (ossicula auditoria): Tre ben såsom sitter samman tillsammans synovialleder
  • Malleus (hammaren)
  • Incus (städ)
  • Stapes (stigbygel)
• Atticus - Den sektion från taket inom mellanörat var stapes samt incus existerar infästade
• Corda tympani: kvist ifrån nervus facialis vars funktion existerar sensorik till smakupplevelse ifrån tunga + parasympatisk innervation från gll submandibularis samt sublingualis.

  Går noggrann på baksidan övre delen från pars flaccida. [Undvik för att paracentera inom bakre övre kvadranten, nerv + bendelar finns där.]

• Ovala fönstret (fenestra ovalis, fenestra vestibuli) - Den benöppning vilket förbinder mellan- samt inneröra. Stigbygeln fortleder ljud mot innerörat genom för att "slå" vid dem membran såsom sluter öppningen.
• Örontrumpeten (tuba auditiva) - Förenar mellanörat, såsom existerar en luftfyllt hålrum, tillsammans med nässvalget.

  Örontrumpeten äger tre primära funktioner:

  1. Tryckutjämning - inom normalfallet existerar örontrumpeten kollapsad vilket fullfölja för att detta är kapabel skapas ett tryckskillnad mellan mellanörat samt omgivningen. nära t.ex. sväljning alternativt gäspning förmå örontrumpeten öppnas vilket medför enstaka tryckutjämning inom mellanörat.
  2. Förhindra för att infektioner sprids ifrån nasopharynx mot mellanörat.

  3. Avlägsna infektionssekret ifrån mellanörat.
  • Tuba auditiva dysfunktion - Förkylning, tryckskilnnader m.m är kapabel medföra dysfunktion inom örontrumpeten vilket kunna medföra obehag, ljud framstår liksom dova. inverkan vid balanssinnet samt ökad fara till akut mediaotit. god bio (6:14 min)

Minnesregel: Roterar man foto vid membran i örat således för att hammarskaftet står rakt upp därför existerar sidan utan synliga bakomliggande strukturer (sidan tillsammans med ljusreflex) mot vänster inom vänster hörselorgan samt mot motsats till vänster inom motsats till vänster hörselorgan.

Innerörat (auris interna)

• Cochlea (öronsnäckan) - ett benhylla samt basilarimembranen delar upp insidan från snäckan inom numeriskt värde våningar; Scala tympani samt scala vestibuli. Scala vestibuli existerar inom förbindelse tillsammans med detta ovala fönstret medan scala tympani existerar inom förbindelsen tillsammans med runda fönstret.
• Cortis kroppsdel - Lokaliserad inom öronsnäckan samt innefattar dem sinnesceller vilket registrar ljud samt på grund av signalerna vidare mot hörselnerven (nervus cochlearis) vilken existerar enstaka kvist från kranialnerv VIII.

• [Båggångarna (balansorganet): 90° mellan dem, reagerar vid cirkelrörelse vilket skapar rörelse inom båggångarnas endolymfa:
  • Övre: 90° mot dem andra
  • Bakre: Riktning ungefär såsom identisk sidas ytteröra, lodrätt samt snett bakåt/utåt
  • Laterala: Horisontellt, reagerar vid huvudskakning]
• Båggångsampullerna samt cupula: varenda båggång äger ett ampull inom vilken cupula sitter.

  nära cirkelrörelse påverkar endolymfans rörelse cupula vilket retar sinnescellerna.

• [Hinnsäckarna, ger resultat angående linjär acceleration samt g-kraft
  • Utriculus: Den runda hinnsäcken. delar av innerörat startar ifrån utriculus vilket existerar den struktur såsom reagerar vid horisontell acceleration samt ger kunskap ifall huvudets position inom rummet
  • Sacculus: Reagerar vid vertikalacceleration samt ger upplysning ifall huvudets position inom rummet
  • Otollitorgan: Sitter inom utriculus samt sacculus.

    detta existerar kristaller ifrån dessa vilket släpper nära kristallsjuka.]

För andra betydelser, titta hörselorgan (olika betydelser).

Öra (latin: auris) existerar detta sinnesorgan likt fångar upp samt uppfattar ljud genom hörseln. Termen hörselorgan användas medicinskt angående läka organet bestående från ytterörat, mellanörat samt innerörat, från vilka den sista utgör kroppens hörsel- samt balansorgan.

inom vardagligt tungomål används "öra" ifall den synliga delen från ytterörat, detta önskar yttra öronmusslan. Människan besitter liksom övriga däggdjur numeriskt värde öron vilket underlättar positionsbestämningen från ljudet samt ökar förmågan för att hålla balansen.

Människans hörselorgan – anatomi samt funktion

[redigera | redigera wikitext]

Människans öron existerar ej särskilt utvecklade jämfört tillsammans flera andra arter (särskilt fladdermöss), dock är kapabel uppfatta ljudvågor inom atmosfär inom frekvensområdet 20 Hz mot 20 000 Hz.

unge är kapabel äga en större hörbarhetsområde. en friskt hörselorgan är kapabel nära optimalt frekvensintervall uppfatta ljud ifrån 0 dB samt uppåt, kraftiga ljud existerar skadliga.

Örats delar

[redigera | redigera wikitext]

Örat indelas inom tre partier: ytterörat, mellanörat samt innerörat. Ytter- samt mellanörats gemensamma funktion existerar för att leda ljudvågor fram mot innerörat såsom utgör kroppens hörselorgan samt även dess balansorgan.

Ytterörat

[redigera | redigera wikitext]

Ytterörat består från öronmusslan (latin: pinna) samt hörselgången (meatus).

Avgränsningen mot mellanörat utgörs från trumhinnan, vars yttre blad förmå räknas mot ytterörat.

Öronmusslan (auris) består tillsammans med undantag till örsnibben från brosk såsom försörjs tillsammans med blod från detta kärlrika yttre brosklagret (perikondrium) likt inom sin tur täcks från hud. Den mjuka örsnibbens (lobulus) inre delar består från bindväv samt underhudsfett.

Ytterörat slutar perifert inom en basklavsformat veck (helix) samt centralt mot hörselgångsmynningen (meatus acusticus). Öronmusslans fördjupning (concha) in mot hörselgångsmynningen omges från en halvcirkelformat veck (helix). Hörselgången täcks delvis framifrån från en styvt veck (tragus). Öronmusslans trattliknande form eller gestalt samlar ljudvågorna samt leder dem mot hörselgången.

Hörselgången hos människa existerar omkring 25 mm utdragen, 6,5 mm bred samt 9 mm upphöjd, tillsammans massiv individuell variation.

Den yttre delen från hörselgången kantas från brosk medan den inre delen kantas från skelett. Hörselgångens diameter existerar såsom minimalt inom övergången (isthmus) mellan brosk- samt bendelen.

Ljud fångas upp från ytterörat (öronmusslan).

läka hörselgången täcks från en hudlager. inom den yttre broskdelen existerar hudlagret grövre samt inkluderar hårstrån samt talg- samt vaxkörtlar. Dessa strukturer saknas inom den inre delen från hörselgången var detta tunna hudlagret fäster direkt mot benhinnan. Hudlagret inom hörselgången rör sig långsamt utåt på grund av för att transportera ut talg samt smuts. Denna naturliga process motverkas enkel nära topsning.

Huden inom den inre beniga delen existerar särskilt känslig samt går enkel sönder nära petning.

Känseln inom ytterörat innerveras från nervus auricularis magnus, nervus occipitalis minor, vagusnerven samt nervus auriculotemporalis. Blodförsörjningen mot öronmusslan går genom arteria auricularis posterior samt arteriae temporales superficiales.Käkleden existerar belägen noggrann framför hörselgången.

Mellanörat

[redigera | redigera wikitext]

Mellanörats yttre begränsning utgörs från trumhinnan likt indelas inom enstaka övre slappare sektion (pars flacida) samt enstaka nedre styvare sektion (pars tensa).

Ytterörat består från öronmusslan samt hörselgången.

Trumhinnans genomskinliga membran existerar cirka 1 cm inom diameter samt täcks från en tunt hudlager vid yttersidan samt från mukös slemhinna vid innersidan. Innanför trumhinnan ligger detta luftfyllda mellanörat såsom förbinds tillsammans med övre svalget (nasopharynx) genom örontrumpeten. Örontrumpeten existerar vanligen stängd, dock öppnas nära bland annat sväljning samt gäspning, vilket luftar mellanörat.

inom mellanörat finns dem tre hörselbenen: hammaren (malleus), städet (incus) samt stigbygeln (stapes). Hammaren sitter fast inom trumhinnan samt existerar länkad mot städet såsom inom sin tur existerar länkad mot stigbygeln likt fäster mot ovala fönstret. Mellanörats funktion existerar för att via trumhinnan samt hörselbenen överföra ljud mot innerörat.

Ljudet anländer mot mellanörat inom form eller gestalt från skakningar inom hörselgångens atmosfär vilket inom sin tur sätter trumhinnan inom rörelse, vilket leder mot skakningar inom hörselbenskjedjan liksom överförs mot vätskan inom hörselsnäckan via ovala fönstret. dem tre hörselbenen fungerar även liksom ett förstärkare från vibrationerna ifrån hörselgången. vid bas från trumhinnans genomskinlighet existerar delar från hammaren synliga till inspektion.

Centralt går trumhinnan konkavt in mot umbo, från vilket ställe hammarskaftet löper uppåt på baksidan trumhinnan samt nära dess yttre kant bildar benets laterala process (processus lateralis) ett små utbuktning tillsammans hinnan. inom mellanörat finns även numeriskt värde små muskler.Tensor tympani fäster vid hammarskafter samt innerveras från trillingnervens (trigeminus) nedersta förgrening (V3).

Stapediusmuskeln fäster vid stigbygeln innerveras från ansiktsnerven (facialis). Ansiktsnerven passerar dessutom genom mellanörat vid sin väg ut genom kraniet. Invid mellanörat ligger även tinningbenets luftfyllda sektion, pars mastoidea.

Innerörat

[redigera | redigera wikitext]

Innerörat består från benlabyrinten samt hinnlabyrinten. Dess strukturer utgör kroppens hörsel- samt balansorgan.

mot benlabyrintens strukturer räknas vestibulum, delar av innerörat, hörselsnäckan (cochlea) samt akvedukterna. mot hinnlabyrinten räknas sacculus, utriculus samt båggångarnas membranösa delar.

Sjukdomar inom örat

[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste sjukdomarna inom örat existerar inflammationer orsakade från bakterier alternativt virus. andra sjukdomar vid hörselorganen innefattar bland annat olika typer från hörselnedsättning (däribland tinnitus) samt hörselnervscancer.

Öroninflammation

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Öroninflammation

Öroninflammation orsakas från bakterier alternativt virus samt utvecklas ofta inom samband tillsammans enstaka förkylning. detta bildas då enstaka inflammation inom mellanörat, oftast tillsammans med plats. Öroninflammation existerar en samlat namn vilket innefattar flera undergrupper tillsammans med olika symtom samt besvär var akut varig öroninflammation samt öronkatarr existerar vanligast.

Öronkatarr skiljer sig vid detta viset för att detta ej bildas något fanns nära inflammationen utan ett vätska såsom ansamlas inom mellanörat^[10]. Öronkatarr behöver sällan behandling samt existerar vanligt då ungar existerar förkylda^[10].

Vid ett förkylning utför viruset detta svårare på grund av slemhinnorna inom luktorgan samt öron för att försvara sig mot inkommande bakterier, ifall bakterierna lyckas föröka sig bildas ofta enstaka akut öroninflammation tillsammans med plats.

Man kunna titta vid trumhinnan angående man besitter öroninflammation då dem blir skarlakansröd samt svullen samt på baksidan trumhinnan bildas detta även fanns. Svullnaden samt trycket inom innerörat utför för att kraftig smärta uppstår. ifall trumhinnan skulle rämna vid bas från trycket inom innerörat försvinner oftast smärtan, samt plats rinner ut inom örat.

Vaxpropp

[redigera | redigera wikitext]

I yttre delen från hörselgången sitter detta körtlar vilket producerar öronvax.

då vaxet rinner ut tar detta tillsammans sig skräp vilket äger ansamlats inom örat; vid detta sätter renar vaxet örat ifrån bakterier samt andra ämnen. nära förbindelse tillsammans dricksvatten är kapabel vaxet dock bli ytterligare segt samt detta kunna leda mot sålunda kallade vaxproppar. Symtom vid ett vaxpropp existerar inom flera fall för att detta bildas en temporärt lock inom örat alternativt för att hörseln försämras^[11].

Extern otit (hörselgångsinflammation)

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Extern otit

Extern otit alternativt hörselgångsinflammation såsom detta även heter drabbar yttre hörselgången. Hörselgångshuden existerar extremt tunn samt nära infektioner från bakterier kunna eksem samt mögelväxt uppstå. ifall eksemen alternativt svampen svullnar upp uppstår extern otit.

Öronmusslan är.

Symtomen varierar, dock förknippas ofta tillsammans med irritation, klåda samt värmekänsla ifrån örat. angående inflammationen besitter blivit värre kunna man även uppleva enstaka kraftfull smärta angående man ligger ned vid örat alternativt tuggar^[12].

Ménières sjukdom

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ménières sjukdom

Ménières sjukdom drabbar innerörat samt orsaken existerar ännu ej klarlagd.

Ménières existerar ett kronisk sjukdom liksom även mot viss sektion existerar ärftlig. Symtom kommer vilket angrepp vilket förmå sitta inom mellan ett halvtimme mot en par timmar. beneath attacken upplever man symtom vilket kraftig yrsel samt illamående. beneath enstaka längre tidsperiod tillsammans med sjukdomen kunna permanenta hörselnedsättningar samt tinnitusbesvär uppstå.^[13]

Tinnitus

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tinnitus

Tinnitus existerar ej ett sjukdom vid detta sättet utan en symptom likt man äger.

nära höga ljudnivåer alternativt kraftiga bullernivåer blir ljudvågorna såsom färdas in inom innerörat på grund av kraftiga samt hinnsnäckans sinnesceller försämrar sin förmåga för att registrera ljudvågorna samt hörselförmågan försämras temporärt. nära återkommande störningar från kraftiga ljud vid sinnescellerna inom hinnsnäckan förmå permanenta skador uppstå, vilket inom sin tur kunna leda mot tinnitus.

Det finns ej något botemedel mot tinnitus, dock detta finns behandlingar till för att lära sig för att leva tillsammans ljudet alternativt bullret^[14]. Man är kapabel dela in tinnitus inom olika grupper, detta finns således kallad subjektiv tinnitus då man bara hör ljuden egen samt objektiv tinnitus liksom även förmå höras från andra. Objektiv tinnitus existerar dock extremt ovanligt dock förekommer^[14].

Öra hos andra djurarter

[redigera | redigera wikitext]

Den på grund av människan givna beskrivningen gäller inom princip till däggdjuren inom allmänhet, dock till ytterörat finns många stora variationer. dem flesta däggdjur äger rörliga ytteröron, ofta tillsammans med komplicerad staty. Förutom sin ursprungliga övning vilket ”ljuduppsamlare” äger ytteröronen fått andra uppgifter; dem ingår inom djurens kommunikationssystem samt är kapabel förmedla kunskap ifall bärarens sinnesstämning – den retade hunden stryker t.

ex. öronen bakåt.

öronmussla, vänster öra.

Öronen hos t. ex. elefanter är kapabel genom sin stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid blodkärl tjäna likt kylande organ.^[15]

Hos dem övriga ryggradsdjuren besitter hörsel- samt balansorganen identisk grundstruktur, dock finns bara en hörselben, samt innerörats hörseldel existerar ej snäckformad, samt motsvaras hos t. ex. fiskarna från ett ganska lätt utbuktning.

Ormarna saknar mellanöra samt hörselben samt saknar egentlig hörsel; dem kunna emellertid uppfatta skakningar inom marken. Bland dem ryggradslösa djuren existerar jämviktsorgan vida utspridda, medan regelrätta hörselorgan existerar förbehållna insekterna. dem s. k. tympanalorganen såsom finns hos flera insekter består från sinnesceller liksom existerar inom förbindelse tillsammans med membran i örat samt trumhåla, vilken inom sin tur existerar förbindelse tillsammans med omvärlden via trakésystemet.^[15]

Hos vårtbitarna besitter hörselorganen massiv social innebörd eftersom djuren kommunicerar tillsammans ljud, ofta från upphöjd frekvens.

[Yttre hörselgången – S-.

andra insekter, t. ex. vissa fjärilar tillsammans med nattliga vanor, använder sin fina ljuduppfattning till för att upptäcka fladdermöss – då den hör den annalkande fladdermusens ultraljud är kapabel den flyga undan alternativt låta sig falla rakt ned till för att undfly faran.^[15]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Mänskligt öra.

• Det mänskliga ytterörats anatomi.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Dhillon, Ramindar S.; East, Charles A. (2013) (på engelska). Ear, nose, and throat and head and neck surgery: an illustrated colour text (4.

  ed.). Edinburgh: Churchill Livingstone/Elsevier. Libris13863521. ISBN 9780702044199 

• Engquist, Stefan; Jonsson, Lars (2006). ÖNH-praktika (3. omarb. uppl.). Södertälje: AstraZeneca landet. Libris10281803. ISBN 9186056492 
• ”Öra”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D004423/ear. Läst 21 månad 2020. 
• Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: detta medicinska språket: term, definitioner, termer (6.

  rev. samt utök. uppl.).

  Öronmusslan består huvudsakligen från brosk, ett slags mjuk benvävnad.
• 

Lund: Studentlitteratur. sid. 544. Libris18850792. ISBN 978-91-44-10979-4 

• Iurato, Salvatore (2010). ”Basics”. i Anniko Matti, Bernal-Sprekelsen Manuel, Bonkowsky Victor, Bradley Patrick, Iurato Salvatore (på engelska). Otorhinolaryngology, Head and Neck Surgery. europeisk Manual of medicin. Berlin, Heidelberg: Springer. Libris11864124.

  ISBN 3540429409 

• Moore, Keith L.; Agur, Anne M. R. (2007) (på engelska). Essential clinical anatomy (3. rev. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Libris10155388. ISBN 078176274X 
• Munir, Nazia; Clarke, Ray (2013) (på engelska). Ear, nose, and throat at a glance. At a glance series.

• 

Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell. Libris13987741. ISBN 9781444330878 

• Strååt, Ville (2009). Öra, luktorgan, hals: ett illustrerad minilärobok till läkare. Solna: Mediart. Libris12040830. ISBN 9789197826600 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]