Schweizare maträtt
Schweizisk, tysk samt österrikisk föda hänger ihop på många sätt, vilket ej är förvånande då varenda tre länder både använder identisk språk samt angränsar mot varandra. Även detta franska samt detta italienska köket hänger ihop starkt.
På franska existerar escalope Cordon Bleu enstaka kalv- alternativt grisschnitzel var detta mellan numeriskt värde tunt bultade, panerade schnitzlar alternativt inom enstaka schnitzel liksom formats mot ett ficka lagts skinka samt emmentalost.detta finns några livsmedel såsom schweizarna gärna pockar på lite extra uppmärksamhet för, nämligen dem goda ostarna samt den omtalade chokladen.
Haute cuisine samt schweizisk husmanskost
Det är värt för att nämna för att detta schweiziska köket delas upp inom två grenar; detta en haute cuisine liksom inspireras från land i västeuropa samt innebär betydligt mer grundlig kokkonst samt dyrare råvaror, samt den gammal matlagningen inom landet där dem enklare råvarorna liksom finns nära tillhands, används för för att göra sann husmanskost.
Här finner ni många rotfrukt, mejeriprodukt, mjölk, smör, bröd samt olika grytor. Låt oss fresta tillsammans med några vanliga schweiziska maträtter.
- Spätzli – ett slags äggbaserad ”makaronipasta” liksom äts tillsammans kött alternativt såser.
- Rösti – liknar vår raggmunk samt består från riven rotfrukt såsom steks mot plättar.
Den erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans med mögelväxt samt gräddsås samt möjligen ett små köttbit därtill.
- Kalbbratwurst – korv gjord på kalvkött liksom gärna äts stekt.
- Budnerfleisch – tunt lufttorkat kött vilket äts på kvällen mot charktallriken.
- Zuger Kirschtorte – schweizarnas maximalt berömda tårta från marängbottnar varvade tillsammans med sockerkaka samt körsbär tillsammans enstaka hint från alkohol.
enstaka sockerbomb tillsammans med andra ord!
Drycker
Precis såsom inom Tyskland tycker man angående för att dryck öl mot maten alternativt vilket sällskapsdryck när man går ut på okänt. På sommaren är vanligt för att dryck äppelmust. Sauser såsom är enstaka kolsyrad dricka baserad på druvor är förekommande på höstkanten.
Den schweiziska chokladen
Lindt, Suchard samt Toblerone är varenda välkända chokladmärken från Schweiz.
dem räknas dock ej såsom några lyxvarianter, utan detta finns praliner liksom är från betydligt finare samt dyrare sort, såsom Sprüngli. önskar ni testa på några bitar från den första chokladfabriken såsom öppnade inom Schweiz bör ni äta Caillier-chokladen. För drickbar choklad kunna ni testa den kända Ovomaltine såsom också finns liksom bredbart smörgåspålägg, ungefär liksom Nutella.
Faktum är för att den mesta chokladen är god inom landet. enstaka chokladkaka inom butikens egna varumärke är oftast betydligt bättre än motsvarigheten inom Sverige.
Ett ostland från rang
Ostar likt förknippas tillsammans Schweiz är Gruyère, Raclette, Étivazosten samt Emmentaler. Sammanlagt finns över 450 ostar samt många, så kallade alpostar, är gjorda inom bergsbyarna.
En spännande rätt baserad på mejeriprodukt för att testa inom Schweiz är ostfondue.
Tänk dig smält mejeriprodukt kryddat tillsammans med vitt alkoholhaltig liksom ni doppar brödbitar inom. Fonduen erbjuds mat eller dryck inom ett gryta tillsammans med ett låga beneath.
Sätt ugnen vid 225°.detta sägs för att schweiziska herdar hittade på rätten för länge sedan.
Måltider, middagstider samt restaurangkultur
Restaurangkulturen inom landet präglas från dem olika regionerna samt vilket grannland man främst fått sitt effekt från. detta råder alltså ett relativt massiv spännvidd, beroende på ifall ni är inom den tysktalande delen, den italienska alternativt den franska.
Överlag är detta ett blomstrande restaurangkultur liksom breder ut sig över all landet samt infångar den schweiziska folksjälen.
nära Genève, Lugano samt inom Zürich lär ni känna från den lite ytterligare dock på olika sätt. Schweiz äger inom sin totalitet många cafébarer där människor samlas samt konsumerar allt från ett bryggdryck samt tårtbit mot en tiotal ölsorter inom stora kopp. Här förmå ni få träffa på schweizare från landets varenda hörn samt höra vilket den ene tycker ifall den andra.
En betalkort översikt över dem schweiziska måltiderna samt middagstiderna
Den schweiziska frukosten är ej mot för ett individ på diet.
Frukosten är minimalt sagt massiv samt mättande samt innehåller vanligtvis bröd tillsammans smör samt mejeriprodukt alternativt sylt, yoghurt tillsammans med müsli, ett omelett samt frukter (ofta friterade äpplen). tillsammans andra mening står ni dig nästan ett heldag tillsammans med denna måltid.
Lunchen är ofta huvudmålet samt består från kött, sjömat, rösti, pasta alternativt omeletter.
Den äts ca kl. 13:00.
På eftermiddagen är detta dags för te/kaffe samt bakverk, ofta inträffar denna ”fikapaus” nära kl. 16:00. Bakverken innebär enstaka tårtbit alternativt en flertal kakor.
Middagen såsom inträffar runt 19-tiden (eller enstaka aning senare) är lite lättare, gärna tillsammans lite charkvaror alternativt antipasti.
nära festliga kontext är dock ostfondu tillsammans raclette-osten enstaka typisk måltid. Schweizarna värmer gärna sina ostar.
Prisnivåer
Schweiziska kostnader på restauranger är nästan liktydiga tillsammans Stockholmspriser samt kunna inom storstäder liksom Zürich mot samt tillsammans med upplevas såsom lite dyrare. ett trerättersmeny för 2 personer kunna sträcka sig uppemot 800 kronor på ett mellanprisklass-restaurang.
När detta gäller dricks förväntas detta ej dock dem flesta avrundar ändå uppåt när dem betalar notan.
Schweiziska köket
Schweiziska köket omfattar den matkultur vilket finns inom Schweiz. Köket består från ett mängd maträtter ifrån olika schweiziska regioner. Influenser äger kommit ifrån grannländer såsom detta italienska, tyska samt franska köket.
Maten existerar ofta näringsrik samt hälsosam, tillsammans med flera osträtter samt brödsorter. Olika sorters fonduer existerar populära. Rösti härstammar ifrån Schweiz.
Köket delas in inom numeriskt värde skolor; haute cuisine samt "riktig" matlagning. Haute cuisine består från gourmetmåltider såsom blev tagna mot landet ifrån land i västeuropa, tillsammans många grädde, såser, kostsam ingredienser såsom tryfflar.
Denna matlagning tar allmänt utdragen period. Den andra, gammal skolan, består från dem rätter likt flora fram ur historien tillsammans med lokala produkter. Man använde enkla ingredienser på grund av för att ett fåtal finare maträtter, såsom grytor samt bakverk, ofta serverat tillsammans med mejeriprodukt, mejeriprodukt samt smör.[1]
Måltider
[redigera | redigera wikitext]Schweizare äter vanligtvis ett relativt massiv morgonmål.
Müsli, friterat äpple tillsammans bakverk samt omelett existerar vanliga, liksom sylt, fett samt bakverk (se detta avsnitt).
Vid lunchen, liksom existerar dagens huvudmål, erbjuds mat eller dryck ofta grönsaks- alternativt ostsoppa, följt från animalisk föda, bevingat djur alternativt vattendjur serverat tillsammans ett rätt med potatis, inom tysktalande delar ibland rösti, alternativt pasta.
Runt fyra vid eftermiddagen tar flera schweizare ett kaffepaus tillsammans med bakverk samt kakor.
På aftonen äter man enstaka enkel måltid, ofta omelett inom franska delar från landet, antipasto inom italienska samt korv samt kallskuret inom tyska delar.
Blanda färsen inom enstaka bunke tillsammans hönsägg, krydda, kryddig samt senap mot ett smidig färs.Vid familjesammankomster samt fester existerar fondue samt raclette (grillad ost) vanligt.
På hösten äter man mögelväxt, exempelvis inom ett quiche,[1] liksom vilt från rådjur, hjort[2] samt vildsvin vilket ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans med spätzli, rödkål samt kastanjer.
Desserter
[redigera | redigera wikitext]Maränger förekommer ofta inom desserter samt tårtor.
Zuger Kirschtorte (Kirschtårta ifrån Zug) består från maräng- samt sockerkaksbottnar, kräm gjord på smör samt kirschwasser.[3] Maränger tillsammans glass, grädde samt sås av choklad kallas till Coupe Danemark. vid vintern görs desserter från smaksatt söt kastanjepuré (vermicelles) tillsammans med vispgrädde, maränger alternativt glass.[4]
Olika matvaror
[redigera | redigera wikitext]Bröd
[redigera | redigera wikitext]Sedan medeltiden äger man bakat hållbart kompakt rågbröd tillsammans surdeg inom Valais liksom säljs likt specialitet inom läka landet.[5].
detta mesta bakverk liksom numera säljs inom Schweiz bakas från vete samt fermenterad, äger enstaka knaprig skorpa samt äts färskt. vid morgonen finns ofta en rikt brödurval:
- Croissant, gifflar från smördeg.
- Små mjuka bröd av vete tillsammans med längsgående fördjupning därför för att dem enkel är kapabel delas, bakade tillsammans mejeriprodukt samt fett besitter olika namn inom olika landsdelar: weggli, schwöbli, milchbrötchen, pain au lait alternativt panino al latte.[6]
- Avlånga små bröd av vete tillsammans knaprig skorpa kallas Semmeli, Schlumbergerli, Schlumbi alternativt ibland Mütschli[7].
Vissa brödsorter säljs nära speciella tider vid året, vilket Drüükönigschuäche - en stort bröd av vete innehållande ett plastfigur - vid trettondagen.
Den liksom får plastfiguren blir dagens "kung". Fasnachts-Chüechli, vid franska merveilles, existerar enstaka sorts struvor liksom säljs innan samt beneath karnevalen, medan vetebrödet 1 Augusti-Weggli äts vid nationaldagen.
Antalet bagerier minskade mot ett tredjedel ifrån slutet från 1980-talet mot 2012, dock tid 2012 plats ännu 1160 bagerier tillsammans med inom bagarmästarnas organisation.[8]
Kött samt Charkvaror
[redigera | redigera wikitext]I Schweiz äter man mer kalvkött än inom land.
numeriskt värde vanliga restaurangrätter är: Strimlat kalvkött inom gräddsås tillsammans med champinjoner (ty: Geschnetzeltes Zürcher Art, fr. Émincé dem veau a la zurichoise) samt Schweizerschnitzel såsom inom Schweiz kallas Cordon bleu samt ibland görs från kyckling (Poulet Cordon Bleu).
Tunna skivor från kalvinnanlår såsom fylls tillsammans mejeriprodukt samt skinka blir enstaka välsmakande schweizerschnitzel.inom hemmen lagas ibland köttfondue, särskilt runt jul- samt nyårshelgerna.
Det finns flera regionala charkvaror likt numera konsumeras ovan läka landet. inom Graubünden samt Valais besitter uttorkning från animalisk föda ett utdragen tradition, på papper eller digitalt omnämnd redan tid 1544[9]. inom Romandiet görs Saucisson, ett tjock korv från griskött för att koka.
en modell existerar Saucisson vaudoise[10] vilket ofta äts tillsammans med purjolök. Kantonen Sankt Gallen existerar känd till bratwurst från fläsk samt kalvkött.[11] inom Ticino existerar korven Luganighe vanlig, den säljs dock sällan norr ifall alperna.
Fisk
[redigera | redigera wikitext]Abborre (schweizertyska: Egli), gös samt sik (schweizertyska: Felchen, vid franska ibland féra) fångas inom sjöarna alternativt importeras.
dem paneras samt steks samt erbjuds mat eller dryck tillsammans med majonnässås.
Öringen fångas inom bergsfloder alternativt kultiveras.
Ost
[redigera | redigera wikitext]Den största delen från dem schweiziska ostarna görs vid komjölk. Antalet getter inom landet besitter minskat ifrån 420 000 inom start från 1900-talet mot 74 000 tid 2005. 1999 tillverkade man 134 000 ton komjölkost, samt 245 ton mejeriprodukt ifrån get- samt fårmjölk.[12] Schweiz producerar flera olika ostar, såsom emmentaler, gruyère, vacherin samt appenzeller.
Den romerska författaren Plinius den äldre nämner beneath 000-taletCaseus Helveticus, detta önskar yttra ost ifrån helvetierna, ett keltisk huvuddel liksom levde inom schweiziska mittlandet. ursprunglig gjorde man syrade ostar såsom keso samt schabziger, dock beneath 1400-talet började man tillverka hårdost tillsammans hjälp från löpe,[13] exempelvis inom Gruyère.
Hospits ägda från munkar kring bergspassager fanns tvungna för att lagra mejeriprodukt beneath enstaka tidsperiod från året då dem fanns insnöade.
Napoleon inom genomreste en från dessa, Den store S:t Bernards hospitium inom Bourg-Saint-Pierre, tillsammans med 40 000 soldater vid väg mot Italien inom femte månaden i året 1800. han samt hans trupper förtärde då 21 724 vinflaskor, 800 kg animalisk föda samt ovan 1,5 ton mejeriprodukt. Kostnaden uppgick mot 40 000 franc, vilket han lovade erlägga, dock senare slingrade sig undan. då Frankrikes president, François Mitterrand, besökte hospitset 1984 påminde invånarna honom ifall incidenten.
han återgäldade detta mot ett utgift från 18 500 franc samt lät bygga enstaka swimmingpool inom staden, vartefter invånarna ansåg problemet avklarat.[14][13]
Efter för att den schweiziska ostkulturen fanns etablerad inom Europa, tog flera från dem vilket beneath 1800-talet emigrerade mot USA tillsammans sig kunskaperna, vars ättlingar kvar idag mot enstaka viss grad tillverkar mejeriprodukt.
andra flyttade mot Ostpreussen, vilket resulterade inom tilsiterosten.[13]
Choklad
[redigera | redigera wikitext]François Louis Cailler grundade den inledande schweiziska chokladfabriken inom Corsier-sur-Vevey 1819 samt fick beneath 1800-talet flera person som följer efter någon annan. kalenderår 1879 uppfann Rodolphe Lindtconchningsmetoden, likt än idag används för att förbättra chokladmassans smakupplevelse samt konsistens.
ett ytterligare schweizare, Daniel Peter, lyckades mellan 1875 samt 1891, tillsammans med hjälp från mjölkpulver förbättra mjölkchokladkakan.[15] tid 1905 plats choklad ännu ett lyxvara samt 75 % från produktionen exporterades.
Gör din egna klassiska schweizerschnitzel!Konsumtionen inom Schweiz ökade särskilt starkt beneath 1940-talet.[16]
Numera (2011) konsumerar Schweiz 5,9 enhet för massa kakao per individ, högst inom världen samt mer än dubbelt sålunda många liksom inom Sverige.[17] från den avyttrade chokladen existerar 20 % mörk, 75 % mjölkchoklad samt 5 % vit.[16] nära sidan från stora internationellt kända märken såsom Toblerone, Cailler samt Lindt & Sprüngli, finns flera fabriksrelaterade tillverkare vars varor mot större sektion säljs inom Schweiz.
Choklad används även mot desserter samt bakverk. då detta skall existera vilket finast, köper schweizaren färska praliner (på franska samt schweizertyska: pralinés) alternativt dem lite tyngre tryffelpralinerna (truffes) ifrån detta lokala konditoriet.
Drycker
[redigera | redigera wikitext]Alkoholfria alternativt -svaga drycker
[redigera | redigera wikitext]Även ifall kranvattenkvalitén existerar upphöjd dricker man många mineralvatten.
Bland läskedryckerna finns maximalt internationella märken, dessutom den lokala Rivella likt innehåller mjölkserum. inom tysktalande Schweiz dricks enstaka sektion äppeljuice (Süssmost), cider (Saure Most) samt iste. vid hösten säljs fermenterad druvsaft tillsammans nedsänkt alkoholhalt samt, ibland kolsyra, kallad Sauser (uttalas ['su:ser]) vid schweizertyska samt Moût inom Romandiet.
Öl
[redigera | redigera wikitext]Öl existerar enstaka traditionell dricka, särskilt inom områden utan vinodling. Standardsorterna existerar underjästa, görs från kornmalt samt äger upphöjd alkoholhalt ifall 4,8 volymprocent.[18] dem större märkena Feldschlösschen, Cardinal samt Calanda kontrolleras från internationella aktörer dock detta finns även mindre bryggerier tillsammans med område kundkrets.
inom restauranger inom tysktalande Schweiz gör en beställning man en fatöl inom en högt kopp genom för att yttra "Stange". Ibland finns även "Becher", en lägre, bredare kopp.
Särskilt varma dagar dricks enstaka blandning från maltdryck samt lemonad vilket inom Romandiet kallas "Panaché" samt vid tyska "Panasch".
Viner
[redigera | redigera wikitext]Schweiz existerar indelat inom 8 vinområden.
Den totala produktionen från alkoholhaltig uppgår mot något mindre från 2 % från världens totala vinproduktion, samt man besitter ungefär 15 000 hektar planterade vindruvor. ett massiv sektion från landets alkoholhaltig kommer ifrån Valais.[19] Runt 2 % från detta producerade vinet, såsom uppgår mot 1 miljon hektoliter (ungefär hälften rött alkoholhaltig, hälften vitt), exporteras mot andra länder, då huvudsakligen Tyskland.
Resten dricks inom landet. Importen uppgår mot 1,8 miljoner hektoliter, från vilka 70 % existerar rödvin. 2007 plats den totala konsumtionen vid ungefär 283 miljoner liter. Trots för att importen äger ökat, besitter vindrickandet per capita sjunka fast, samt fanns 2009 34 liter, jämfört tillsammans Tysklands 29 liter samt Frankrikes 53 liter. Jämfört tillsammans andra alkoholdrycker existerar vinet näst maximalt drucket, efter maltdryck tillsammans 57 liter per capita samt år.[20]
Den vanligaste vita druvsorten existerar Chasselas vilket ger en torrt, ganska neutralt, alkoholhaltig såsom dricks ungt likt aperitif samt mot osträtter.
Sylvaner ger inom Valais kraftfullare viner såsom säljs beneath namnet Johannisberg. Viktiga azurblå druvor existerar Pinot Noir, Gamay samt, inom Ticino, Merlot.
Till traditionell rätter inom Graubünden dricks ofta Valtellina alternativt Veltlin, en alkoholhaltig från druvan Nebbiolo ifrån den näraliggande italienska provinsen Sondrio.
Spritdrycker
[redigera | redigera wikitext]Där alkoholhaltig kultiveras, renas genom avdunstning ofta resterna från vintillverkningen mot marc samt grappa.
Framför allt inom Valais, nordvästra samt centrala Schweiz renas genom avdunstning bär samt örter mot eau-de-vie.
Vanliga beteckningar existerar Kirsch (körsbär), Williams (päron) samt Kräuter (örter). detta finns några skyddade ursprungsbeteckningar likt Damassine (AOP), Abricotine / Eau-de-vie d’abricot ni Valais (AOP) samt Eau-de-vie dem poire ni Valais (AOP)[21]. God eau-de-vie dricks rumstempererad efter kvällsmaten.
Östra Schweiz producerar spritdrycker såsom Appenzeller samt Röteli.
Varma drycker
[redigera | redigera wikitext]Kaffedryckerna besitter italienska samt franska namn såsom kaffe, Cappucino, mjölkkaffe macchiato samt Café mélange, likt denna plats erbjuds mat eller dryck tillsammans med vispgrädde. kaffebar au lait heter inom dem tysktalande delarna Schale. enstaka "svensk" mugg bryggdryck motsvaras ungefär från Café crème.
inom tysktalande Schweiz existerar örtteer vanliga. Den vilket önskar äga örtinfusion ifrån tebuskar ber för att erhålla Schwarztee. Vanliga söta drycker existerar drickchoklad samt maltdryckenOvomaltine.